Det blir ingen klasskamps historia i dag heller. Idag ska jag till Gävle och för fira att internationellakvinodagen fyller 100år med sång, stand-up och föredrag på Musikhuset. På måndag blir det feministisktsjälvförsvar och feminism för killar på Vasaskolan.
Men en lite historielektion blir det i alla fall
8 mars i DhakaTanken på en internationell kvinnodag uppkom för första gången vid i början av 1900-talet som i industriländerna innebar en tid av industrialism.
1909
Den 28 februari 1909 förklarade det amerikanska socialistpartiet att man skulle fira en nationell kvinnodag. Det blev den första nationella kvinnodagen, och man fortsatte att fira kvinnodagen sista söndagen i februari tills 1913.
1910
Under ett möte i Folkets hus (den byggnad som senare blivit känd som Ungdomshuset) i Köpenhamn 1910 instiftades en kvinnodag för att hedra kvinnorörelsen och för att främja kampen för kvinnors rösträtt. Socialist International, som arrangerade mötet, satte dock inte ett bestämt datum för kvinnodagen.
1911
Nästa år firades därför kvinnodagen (19 mars) i fyra länder: Österrike, Danmark, Tyskland och Schweiz. Kvinnorna krävde då bland annat rösträtt, rätt till offentliga ämbeten, rätt till bättre arbetsrättigheter.
Ett par dagar inträffade Triangle-branden i New York, och mer än 140 arbetande kvinnor omkom. Det ledde så småningom till att arbetslagstiftningen i USA förändrades, och kvinnors rättigheter på arbetsplatser började diskuteras aktivare.
1913-1914
Ryska kvinnor firade sin första kvinnodag sista söndagen i februari 1913, som en del av den fredsrörelse som fanns mot det kommande kriget. Följande år hölls flera kvinnomöten 8 mars för att protestera mot kriget, och dess konsekvenser.
1917
I slutskedet av kriget hade 2 miljoner ryska soldater dött, och ryska kvinnor strejkade för "bröd och fred" den sista söndagen i februari. Fyra dagar senare avsattes tsaren och en provisorisk regering tillsattes. Denne gav kvinnor rösträtt. Söndagen inträffade den 23 februari enligt den julianska kalendern, vilket är samma sak som den 8 mars i den gregorianska kalendern.
I San Francisco genomdrevs 1945 ett internationellt avtal som fastslog jämlikhet mellan män och kvinnor som en grundläggande mänsklig rättighet. Sen dess har FN också erkänt internationella kvinnodagen, och uppmuntrat alla länder att fira den.
Några viktiga händelser i Sverige:
1858
Ogift kvinna som fyllt 25 år kan bli myndig efter ansökan i domstol. Gifter hon sig blir hon åter omyndig. Förbud införs att aga sin hustru.
1859
Vissa lägre lärartjänster får innehas av kvinnor.
1870
Kvinnor får rätt att ta studentexamen men endast som privatister.
1884
Fredrika-Bremer Förbundet bildas.
Ogifta kvinnor blir myndiga vid 21 år, samma ålder som män.
1886
Sveriges barnmorskeförbund, den första yrkesföreningen bildas.
Den första kvinnliga fackföreningen bildas av hemsömmerskor i Lund.
1918
Kvinnor får bli lektorer och rektorer vid allmänna läroverk.
1921
Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder.
Kvinnor får rösträtt och kan väljas in i riksdagen.
1935
Kvinnor får lika folkpension som män.
1939
Trolovning, giftermål, havandeskap eller förlossning kan inte längre användas som skäl för att avskeda kvinnor i statlig tjänst.
1955
Sjukförsäkringen förstatligas; kvinnan får rätt till 90 dagars mammaledighet.
1958
Kvinnor får rätt att bli präster.
1962
Riksdagen ansluter sig till FN-konventionen om lika lön för lika arbete.
1975
Ny abortlag införs. Kvinnan själv bestämmer om abort t o m 12:e graviditetsveckan.
1976
Förordning om jämställdhet i den statliga sektorn.
1979
Småbarnsföräldrar får rätt till sex timmars arbetsdag.
1980
Lag mot könsdiskriminering införs i arbetslivet och jämställdhetsavtal för kommuner och landsting. Jämställdhetsombudsman (JämO) införs.
1982
ATP-poäng för vård av barn i hemmet införs.
Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK tecknas.
1983
Alla yrken blir öppna för kvinnor Även inom försvaret.
1998
Ny lag med förbud mot könsstympning av kvinnor införs.
Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier.
1999
Köp av sexuella tjänster förbjuds enligt lag.
så två låtar också :)
Röda Bönor – Faellessang
Röda Bönor – La Lega
2010-03-05
Halleluja im caving in...
ok, nu har jag varit en dålig bloggare. skrev inget i går och lovade dessutom en historielektion som fortfarande inte är färdig skriven. Men, men, jag har jobbat och känner mig sjukt slut så nu får ni en dagens låt och ett litet Buffy citat iaf.
låt
Switchfoot – Always
Citat
låt
Switchfoot – Always
Citat
The worker will overthrow absolutism and lead the proletariat to a victorious communist revolution, resulting in socio-economic paradise on earth. It's common sense, really.
Anya, Buffy the Vampire Slayer
2010-03-02
Vintersaga
Så det blev inget längre inlägg idag, hann helt enkelt inte klart med det så det kommer i morgon istället. Då blir det lite historia men ni ska få ett citat och en låt
För citatet står Ali Esbati
aliesbati:
En ny terrorgrupp sägs leta upp intet ont anande småborgare och gömma bitar av deras livspussel.
Dagens låt
The Sweptaways – Vintersaga
För citatet står Ali Esbati
aliesbati:
En ny terrorgrupp sägs leta upp intet ont anande småborgare och gömma bitar av deras livspussel.
Dagens låt
The Sweptaways – Vintersaga
2010-03-01
Where The Streets Have No Name
Den idéologiska högern är intressant att begrunda. Nyliberaler stärker normalt inte tanken längre en till närmsta kvartalsrapport. Nyliberalismen är i sitt väsen kortsiktig och destruktiv, den gynnar inte ens det näringsliv de alltid tror sig slås för, inte på sikt i alla fal.
Konservatismen däremot är en mycket mer genomtänkt och resonerande idétradition. Göran Häglund tycker jag förklarar det bra i dagens Svd. Jag håller förstås inte med honom men jag tycker att det är synd att politiken i så mycket handlar om pajkastning och känsloargument. Den idéologiska debatten kommer liksom av sig, vilket ju inte är så konstigt efter som vi fått en block uppdelning med ett rödgrön alternativ bestående av så väl socialister som gröna liberaler och en högern är helt jävla idéologiskt förvirrade. På många sätt borde KDU och MUF stå längre ifrån varandra än tex SSU och KDU i vissa frågor. Samtidigt finns det frågor där CUF och GU borde stå varandra nära. I andra frågor är uppdelningen mer klassik mellan de borgerliga och de rödgröna. Det finns fler ideologier representerade i riksdagen en det finns plats för i blockpoetikens realpolitiska regeringsalternativs cementering.
Den kristdemokratiska ideologin bygger för visso på decentralisering men knappast på den "slå-dig-fram-och-skit-i-andra" individualism som nyliberalismen har. Kristdemokratin och den politiska konservatismen värnar trots allt traditioner, familj och moral. Nyliberalismen däremot skiter fullständigt i dessa värdena. Hadde jag varit nyliberal hade jag slagit bakut på vårdnadsbidraget till exempel efter som staten då går in och subventionerar en särskild livsstil. Som kristdemokrat hadde man blivit fullständigt galen när CUF går ut och vill legalisera prostitution efter som man trots allt tycker att staten ska värna moralen.
Med detta vill jag ha sagt att det är viktigt att slås för en levande ideologisk debatt efter som den pekar på dom väsentliga skillnaderna i politiken. Sedan är det förstås så att man i riksdag och regering måste kompromissa och göra upp men det bör rimligen göras efter att väljarna har fått säga sitt och inte i slutna rum innan valet. Ska jag vara ärlig tror jag också att om man vill se förklaringar till Sverige demokraternas framgångar kan man inte bortse ifrån det faktum att den politiska kartan har blivit en enda stor röra där ingen vågar prata ideologi.
Konservatismen däremot är en mycket mer genomtänkt och resonerande idétradition. Göran Häglund tycker jag förklarar det bra i dagens Svd. Jag håller förstås inte med honom men jag tycker att det är synd att politiken i så mycket handlar om pajkastning och känsloargument. Den idéologiska debatten kommer liksom av sig, vilket ju inte är så konstigt efter som vi fått en block uppdelning med ett rödgrön alternativ bestående av så väl socialister som gröna liberaler och en högern är helt jävla idéologiskt förvirrade. På många sätt borde KDU och MUF stå längre ifrån varandra än tex SSU och KDU i vissa frågor. Samtidigt finns det frågor där CUF och GU borde stå varandra nära. I andra frågor är uppdelningen mer klassik mellan de borgerliga och de rödgröna. Det finns fler ideologier representerade i riksdagen en det finns plats för i blockpoetikens realpolitiska regeringsalternativs cementering.
Den kristdemokratiska ideologin bygger för visso på decentralisering men knappast på den "slå-dig-fram-och-skit-i-andra" individualism som nyliberalismen har. Kristdemokratin och den politiska konservatismen värnar trots allt traditioner, familj och moral. Nyliberalismen däremot skiter fullständigt i dessa värdena. Hadde jag varit nyliberal hade jag slagit bakut på vårdnadsbidraget till exempel efter som staten då går in och subventionerar en särskild livsstil. Som kristdemokrat hadde man blivit fullständigt galen när CUF går ut och vill legalisera prostitution efter som man trots allt tycker att staten ska värna moralen.
Med detta vill jag ha sagt att det är viktigt att slås för en levande ideologisk debatt efter som den pekar på dom väsentliga skillnaderna i politiken. Sedan är det förstås så att man i riksdag och regering måste kompromissa och göra upp men det bör rimligen göras efter att väljarna har fått säga sitt och inte i slutna rum innan valet. Ska jag vara ärlig tror jag också att om man vill se förklaringar till Sverige demokraternas framgångar kan man inte bortse ifrån det faktum att den politiska kartan har blivit en enda stor röra där ingen vågar prata ideologi.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)